Klotå

Klotå innebär att tån böjs successivt och både i den mellersta och yttersta tåleden. Det drabbar huvudsakligen småtårna och oftast är det flera av tårna som drabbas parallellt av denna felställning.
 
Ibland blandas klotå ihop med hammartå men det är inte alls samma sak. Hammartå innebär böjning i den mellersta leden och det är en förvärvad felställning medan klotå oftast uppstår av helt andra skäl som neurologiska sjukdomar. Klubbtå är ytterligare en variant på tåproblem, men detta drabbar enbart den yttersta leden. Speciellt för klotå är också att oftast flera eller till och med alla tår kan drabbas av samma åkomma.

Symptom

Vid klotå påverkas leden mellan första och andra tåbenet på ett sådant sätt att tån böjs. Det vanligaste symptomet är problem med skorna och det kan uppstå ömhet under toppen på tån eller tårna. Om trycket inte avlastas på lämpligt sätt genom exempelvis byte till bättre skor eller liknande kan det så småningom uppstå sår vilket medför en risk för infektion på sikt. På grund av tårnas böjning kan det vara svårt att hitta bekväma skor för den som drabbats av klotå.

Förutom tryck och skav kan klotå medföra belastningssmärta i foten och tårna. På sikt kan tån få minskad rörlighet och det kan också uppstå besvärande förhårdnader under den främre trampdynan då de krokiga tårna medför extra press på framfoten.

Behandling

Vid mindre symptom kan besvären ofta behandlas utan att man behöver göra en operation. Steg ett är att se till att ha bra och passande skor. De ska vara rymliga, de får inte skava eller trycka på tårna, det måste finnas utrymme för inlägg och tåskydd om sådana används. Välj gärna mjuka flexibla skor som provas ut med omsorg.

Enkla tåskydd eller tåband kan skydda mot skav och sår på tårna och samtidigt räta ut dem lite. Se till att prova ut en variant av dessa hjälpmedel som passar just dig och dina fötter. Tänk också på att det kan bli extra trångt i skorna av tåskydden.

En pelott, eller ett mindre inlägg i skon kan hjälpa till att stötta upp framfoten och minska trycket på tårna. Därmed minskas också eventuell belastningssmärta effektivt. En pelott kan flyttas mellan olika skor, men kan också klistras fast på sulan för att sitta extra stadigt.

Varför får man klotå?

Klotå är till skillnad mot hammartå ingen förvärvad skada. Det beror alltså inte på trånga skor eller något sådant utan har helt andra orsaker. Neurologiska sjukdomar av olika slag ligger relativt ofta bakom eftersom sådana sjukdomar kan påverka den fina balansen mellan fotens och benets muskler. Exempelvis reumatisk artrit, eller ledgångsreumatism som det vanligen kallas kan orsaka denna typ av deformerade tår.

Andra sjukdomstillstånd som kan ge klotå är följande:
  • Cerebral Pares, eller CP-skador som är en hjärnskada som påverkar kroppens rörelsemönster och muskelkontrollen på olika sätt
  • Diabetes leder ofta till nedsatt känsel i fötterna och försämrad blodcirkulation
  • Trauma med muskel eller skelettskador
  • Stroke eller snarare efterverkningar av en tidigare stroke som påverkar rörelsemönster och muskelkontroll

Operation

Om besvären blir stora kan operation vara bästa utvägen. För att avgöra den bästa behandlingen behövs en ordentlig undersökning av såväl fot som fotled. Det gäller att hitta eventuell svaghet eller obalans i rörelsesystemet, det kan finnas nervskador av något slag som gör att tårna kröks. Vanligen görs också en röntgenundersökning för att utesluta eventuella skelettskador.

Klotår kan ganska enkelt opereras i lokalbedövning och det tar bara fem-tio minuter per tå. Oftast är resultatet gott och de flesta klarar att gå som vanligt nästan direkt i de vanliga skorna även om viss smärta kan kvarstå de första dagarna. Denna operation är betydligt enklare än operation av hammartår.